Lady (Kenny Rogers)

Lady, Im your knight in shining armor and I love you
You have made me what I am and I am yours
My love, theres so many ways I want to say I love you
Let me hold you in my arms forever more

You have gone and made me such a fool
Im so lost in your love
And oh, we belong together
Wont you believe in my song?

Lady, for so many years I thought Id never find you
You have come into my life and made me whole
Forever let me wake to see you each and every morning
Let me hear you whisper softly in my ear

In my eyes I see no one else but you
Theres no other love like our love
And yes, oh yes, Ill always want you near me
Ive waited for you for so long

Lady, your loves the only love I need
And beside me is where I want you to be
cause, my love, theres somethin I want you to know
Youre the love of my life, youre my lady!

I wish I was indie

Hur konstigt det än kan låta så har jag gått och blivit klädintresserad. Men hur jag än försöker så blir jag inte så indie och stylish som jag skulle vilja vara.

Jag vill kunna ta på mig randiga tröjor med en massa färger, men när jag väl har dem på mig så får jag exem på hjärna. Det är så sinnesrubbat fult. Allt är så fullt så man får fysiskt ont i kroppen. Men tänk så fint det vore om man kunde klä sig i indie och ha rufsigt hår etc. Allt som hör till, susa runt på sin vespa i stan. Dricka en ironisk latte och allt som hör till.

Men jag kan inte för mitt liv göra det utan att känna mig som en korkad idiot. När jag vet att det finns bekväma, hållbara och framförallt vädertåliga kläder.

Varma, vattenavvisande, smutsavisande nanofibermaterial som är precis så praktiska och bra som jag önskar mig kläder ska vara.

Jag tycker verkligen om mina svarta funktionskläder, mina fotriktiga skor med gore-tex och mina sulor med aktivt kol för att förhindra lukt.

Men modemässigt så är det inte så snyggt även om det är väldigt väldigt skönt och praktiskt och väldigt tråkigt. Man syns knappt verkar det som. Eller när folk går in i en så syns man =).

Det är helt klart ett dilemma, vad göra vad göra.

Var kär, varit kär, älska och älskat

Har funderar mycket på detta under några dagar. Vad är skillnaden och när går man från att älska till att älskat. Vad är det som gör det, hur faller man ur kärleken.

Känslorna blir självklart svagare men det tror jag sker med allt som pågår under lång tid normalt. Det blir liksom vardag, men när kan man säga att man inte längre älskar.

Finns det fler nivåer?

Älska: Älskat
Tycker om: Tyckte om
Neutral: Var neutral
Ogillar: Ogillade (Här är väl det senare positivt ibland)
Hatar: Hatade (Samma här)

Samtidigt när man tänker på att sluta älska, sluta tycka om. Så kommer man osökt till att det kanske är en finit mängd älska som man har. Så när man slutar älska någon så måste det tomrummet fyllas för annars har men minus på känslokontot, som inte heller är bra.

Eller är det så man har en mängd älska som man spenderar och sen blir det slut på kontot om man inte får kärlek tillbaka i samma eller större mängd.

När man slutar älska så känner man nog inte riktigt när det sker utan en dag inser man bara att man slutat älska. Man kan inte ärligt säga att man älskar personen utan kanske har man trillar ner på tycka om, eller ner på neutral från älska.

Det är svårt, kanske kan man inte sätta nivåer utan det är just det. En känsla, en känsla som förändrades från tycka om till älska en gång som senare gick från älska till något annat och man flyter där helt steglöst och vet inte riktigt vad som gör saker eller varför det hände.

En dag älskar man, en dag har man det inte kvar.