In och ut ur verkligheten

VA?! Ja, jag gick i samma klass som han. Ja!, jag känner igen dig. Jaså, pluggar?! Jaha, ja - Jag jobbar. Med vad? Va? Datorer, JAG SA DATORER! *nicka* Jag ska gå och kolla vad mina kompisar gör, OK! Ja? Va, KOMPISAR!

Just då känner du att din högra hand är helt jävla iskall. Då har någon stött till din armbåge så din dricka har skvätt ut över handen som håller om det iskalla glaser. Kallt och vått, en bra kombination. Fötterna börjar göra lite ont och du står i något som kan liknas vid klister som en gång i tiden var en grogg.

Spana, kolla runt i lokalen. Ha något samtal med en kompis om något man pratat om miljoner gånger för. Hur full man var förra gången, hur full han var förra gången. Hur dyrt det är med sprit, hur jävla hungrig man är och man borde käka något sen.

Kolla på den där tjejen, försöka få ögonkontakt. Få ögonkontakt och sen inte ha en aning om vad man ska säga ifall man börjar prata och så blir det jobbigt och så går man iväg. Sen står hon och hånglar med han snubben som verkade så jävla korkad men som bara lät käften gå. Jaha, är det så man gör. Försöker höra vad han säger men det går inte att komma ihåg vad han pratar om. Ger upp. Fan så hungrig jag är. Snackar igen med polaren och kommer överens om att man verkligen borde käka något sen. Vad är klockan? Jaha, men vafan - vi borde gå lite innan 3, blir så jävla mycket folk på stället där med de goda rullarna. Ska vi käka sen då? Ja, käka!

Där är hon, tjejen.. Jaha, hon är kvar med honom. Ok, ska vi dra och käka nu då? Men vafan har du köpt en öl till. Ok

Just nu blir det inget skrivet

Har inte skrivit här på ett bra tag och skälet är väldigt enkelt. Jag känner mig så jävla gnällig och trött så jag vill inte lasta på sånt skit på mina kära läsare just nu. Men jag håller på att fila på en ny liten berättelse som ni kan se fram emot. Den förra som handhållning och bio är fiktiv för de som inte förstod det på en gång.

Kiss you where it hurts

Såg dig på stan idag. Även om vårt förhållande tog slut för flera månader sedan så går det inte en dag utan att jag tänker på dig. Det var hemligt, det var stormigt och det var kort. Men det kändes länge, omständigheterna gjorde att det inte kunde fortsätta.

Jag vet inte vad han heter som du höll i handen, du kände nog inte igen mig ens. Min nya jacka, min nya keps, min nya kropp. Du har ingen aning om vem jag är.

Minns inte ditt namn men jag minns känslan, spänningen och väntan med belöningen. När vi träffades på vårt ställe och gick hem till någon, fikade eller gick på bio. Tror inte jag minns en enda av filmerna vi såg tillsammans, enda jag minns är din hand i min och dina glittrande ögon som mötte mina i mörket.

En dag kanske det blir längre, dock inte med dig.

Taktlös - ganska ofta

Det är mitt stora problem och det drabbar inte mig. Ganska ofta så är jag väldigt taktlös, jag slänger ur mig saker till höger och vänster. Är det skämt, är det allvar är det halvt om halvt både och? Det vet man aldrig. Allt som oftast är det ord som formas utan att hjärnan är inkopplad. Som sedan när jag märker inte föll i god jord börjar tänka på och inser att det där var väl ganska korkat sagt?

Ganska ofta när det händer så brukar jag försöka tänka ut vad som ledde fram till orden och forumleringarna och varför jag sa det. Men oftast då kommer jag inte fram till någonting för jag bara sa det, hjärna oinkopplad vid tillfället. Det är mycket störigt!

Men bot och bättring skall komma med tiden - Men det är svårt att lära gamla hundar åka rutchkana.

Nollett nollnio

Bed time and keep your fucking story to yourself!